Katteriet

Alla våra katter bor med oss i huset, ingen lever sitt liv instängd i bur eller eget rum. Sen vi flyttade har vi tyvärr ingen rastgård (ännu...), men i gengäld får kastraterna gå ute och jaga råttor som de vill. Det är ju också en frihet för dem att få uppleva! Man ser snabbt vilken skillnad det är på katterna, Roxy saknar inte kattgården alls (henne fick man tvinga ut!), medan hennes dotter Inka kan vara ute flera dygn i sträck, innan hon kommer in och äter/vilar upp sig inför nästa resa.

När vi har kattungar bor de som små antingen i vårt sovrum eller i köket. Detta när de är så små att de inte kommer sig själva ur bolådan. När de gör det, springer de snart runt bland alla andra. De får alltså tidigt kontakt med alla andra katter, hunden (hundarna..), Holly, främmande och allt vad som rör sig i huset.

Jag försöker i min uppfödning få fram katter med ett bra temperament, så att de enkelt ska kunna anpassa sig till sina nya hem. Jag övar att klippa klor, kamma och bada dem, åka bil, träffa andra människor, hundar och djur, och annat som gör att de ska vara redo att möta den stora världen när de slutligen är minst 12 veckor gamla.

De ska vara friska och sunda, jag avmaskar dem innan de flyttar hemifrån, och de får två vaccinationssprutor mot kattpest och kattsnuva. Naturligtvis följer ett besiktningsintyg från veterinären samt stamtavlan med i köpet.

Under senare år har det uppmärksammats ett par allvarliga sjukdomar bland annat hos Maine Coon, höftledsfel (HD - samma som på många hundraser) och ett hjärtfel som heter HCM. Jag har alla mina honor höftledsröntgade, samt att jag hjärtröntgat alla mina avelshonor minst en gång från 1998 och senare. Jag anser att som seriös uppfödare måste jag kontrollera mina avelsdjur, så att de verkligen är friska. I den mån det är möjligt försöker jag också se till att de hanar jag parar med är kollade utan anmärkning. Läs gärna mer under hälsa i menyn!

Naturligtvis ska deras exteriör också stämma överens om den rasstandard som finns, så att de verkligen ser ut som en Maine Coon! Men jag sätter ändå temperamentet först, eftersom de i allra första hand ska vara våra kära sällskapsdjur i hemmet 365 dagar varje år! Om de dessutom blir fina avelsdjur eller går bra på kattutställningar, ser jag mer som en bonus.

Färgmässigt så kan man väl säga att jag främst "specialiserat" mig på vitfläckade, tabbymönstrade katter i färgerna svart, rött och svartsköldpadd, ibland dyker det ju upp någon dilution eller solid också. Jag är fullständigt såld på sköldpaddor själv, får aldrig nog! :) Men nån gång i framtiden vore det spännande att få en kull silverbäbisar, har aldrig provat det...